seriöst hur söt får man bli?!
dom två, med mest betydelse
under mina bara fem år som jag hållt på med hästar och ridning, vilket egentligen inte är så himla länge så är det nästan bara två jag har att tacka för för den jag är som häst person av idag. Lärt mig hur mycket tålamod och tid som krävs, vilken respekt som behövs för att fungera ihop, att inte ge upp i första taget. I slutändan står man där med en häst som man litar otroligt mycket på, förstår varrandra och förstjänar den kärlek man ger.
Och som liten "räka" tog jag beslutet och steget att hjälpa Jennica med Ares, den personen som jag idag inte kan tacka för mycket utav, tack vare henne har jag jobb idag, lärt mig att vara nogrann och göra saker som ska göras och inte skjuta upp, och inte låta folk köra över en. Jag skulle kunna säga att Ares är det bästa som hänt mig, ja då i hästväg. En egentligen, alldeles för stor och svår häst för mig som 14 åring som bara ridit och hållt på med hästar i två ynka år. Men på det, växte jag.

Ares Olesminde, 184cm, vallack och som jag gav hela mitt hjärta till. Under två år, åkte jag av en gång. Han agerade precis som alla andra hästar när dom blir livrädda och vill fly från det, han stack i jordens sken genom skogen. Hade ingen chans att sitta kvar så fick ta en hård smäll på marken från två meter. Han har stått på bak och frambenen, bockat och testat mig rejält, han har kört runt med mig på stallplanen med hopp om att få gå tillbaka hem. Har haft mitt hjärta i högvarv, har varit så förbannad, har skakat så mycket av rädsla tills den dagen han kom springandes i hagen och gnäggade. Den dagen man kunde rida ett normalt pass, utan att känna sig en minsta värdelös.

Hur lång tid det tog innan vi hittade varandra minns jag inte, men lång tid tog det. Och så mycket jag lärde mig under det första året var helt sjukt. helt sjukt hur mycket jag lärde mig. Vi hade ett sånt fantastiskt band, förtsod varrandra och vi var verkligen "bästisar". Den dagen Jennica sa att han skulle flytta upp till skåne kunde jag inte gråta mig tom. Jag gick helt ärligt sönder. Den fruktansvädra känslan när det bästa man kan ha tas ifrån en. pratar inte om en gång i veckan, vi pratar om 7 dagar i veckan 5 timmar om dagen jag la ner på denna kille. Spenderade hela kvällen hos honom dagen innan, Jennica lät mig göra så, för hon var den enda som faktiskt förstod hur mycket han bettyde för mig och hon var den enda som jag faktiskt grät inför när hon sa hur det låg till. All tid, jobb allt var borta. Minns i slutet alla komplimanger och all feedback jag fick av privatryttarna i stallet för hur bra det gick för oss, det var liksom då det var som bäst. (det var liksom ganska stort att få beröm av dom dära super duktiga ryttarna på den "tiden" och man var super stolt)
Ares kom tillbaka, dom ville inte ha honom. Skolan tog all tid så kunde inte lägga ner lika mycket tid men en dag åkte jag dit, nu snackar vi månader efter han åkte. Glädjetårar och lyckan rusade när han kom springandes mot mig och gnäggade. Så saknad, sån lycka i hans ögon och vad han ville gosa och mysa. Förstår ni nu vilket starkt band vi hade? att efter flera månader är känslan och allting desamma och oberört? Bara att vi var lite gladare.
Folk trodde helt ärligt talat att jag var galen som höll på med honom, men det inte dom såg hos honom såg jag. Gav honom den där andra chansen som jag för länge sen hade kastat bort. Och för att försöka visa hur fantastiskt vi hade det ihop, alla roliga stunder så är det nog denna bilden som passar bäst. Det var så här jag såg honom, oss tillsammans. Ser ni hur glad och nyfiken han ser ut? min fina fina ares.
tänk att ett sånt djur, kan betyda så mycket. ♥
tar den andra, någon annan dag.
gulle
underbaraste underbaraste!!
gulle
underbaraste underbaraste!!
sommarbete
mitt minneskort bestämde sig för en månads lång semester, hittade honom tillslut och glömt att slänga upp bilder från sommarbetet..har hur många som hellst men orkade inte fixa till alla, så här är en del! finaste Chantana, saknar så! :(
Findamera på gräsbjudning och cnoc i sin ensamhet

super marion
Här kommer bilder från i torsdags, en del blev riktigt mysiga ♥ eftersom halsen är som den är så tog vi det liiite lugnt, växlade mellan lite dressyr och skutt. åååh, hon var så jäkla kul att rida! :')
koncentrerad..
svansen går och går..
och så, hoppbilden..hahah så kul allt för att sitta kvar!
mycket häst i handen!
Igår var det första gången på vääälldigt länge jag red i ridhuset (brukar försöka vara ute så mycket som möjligt annars!) Jag och Therese traskade runt där, kände redan på marion att det skulle bli ett knepigt pass. I handen hade jag alla Marions egenskaper,styrkor och svagheter på en och samma gång vilket var vääälldigt jobbigt! Dels för att hon är så jäkla stor och tung och för att man hela tiden i såna situationer måste vara riktigt snabb och göra rätt. Hon har varit så här två gånger tidigare, och även om det inte syns så känns det! Så jag valde att skritta,trava och galoppera fram bara på långa tyglar -jobbade henne inte alls. Kände mig som en liten nybörjare men jag fick massa positivt tillbaka sen! Stundtals lät hon mig plocka i traven men lika fort blev hon en fiolsträng och frös yttersidan..efter en jäkla massa galopparbete fick jag tillbaka ALLT negativt jag fått tidigare. Jäklar vilken tjej! kunde samla, öka och flytta utan problem i både höger och vänster. Hon slappnade av, hade ett fint sug på bettet och liksom accepterade att hon skulle jobba. Hon fick sig en jäkla springtur, galopperade varderavarv fem minut var osv. varvat med byten osv. Men, även om hon var förjävlig i början så blev hon så fantastisk mot slutet! traven, ryggen, bakbenen..Man måste rida länge innan hon kommer dit men när hon väl gör det, ja då dansar hon!
Så, såg ut som man tagit en dusch efter det, marion var helt genomblöt..hade tilloch med svettats från öronen och mellan ögonen!? haha wtf..ibörjan hatade hon mig mest men efter en dusch och sådär var hon riktigt nöjd, tror det var skönt för henne att verkligen galoppera IGENOM sig, inte bara runt runt utan att använda benen, flytta och ta ett steg längre. inte för att att hon o okapabel till det, men ni fattar haha!
Finaste tjejen! mös galet sen och hon var så nöjd så, stackarn helt slut..helt död haha. Schabraket, jag skojar inte var dyngsurt! som en blöt trasa, euw..sötaste, så nöjd så! och igår, åkte man från stallet strax efter nio. orkade fan inte starta datan, somnade bums.
bara för att vi är så förbannat söta!!
hjärtat
saknar lillfisen något enormt :( ♥
grinig dam!
Gick kanoners att jobba idag, somnade aaaas tidigt så var som värsta duracell kaninen today! å efter det målade vi nästan klart hela omklädningsrummet och så red jag, på en grinig liten dam, ville inte riktigt som jag ville idag men emellan åt var hon riktigt fin! ville inte alls ställa höger/vänster och röra bakbenen..trots en rad med skogen där jag hängde på halsen och chillade!
bästaste!
Gårdagens ridning kommer jag leva på länge, välldigt länge! satt på en riktigt pigg tjej, ovanligt pigg och ville i början inte alls jobba men efter lite svettigt jobb fick man tillbaka lite. Fick även smaka på gruset, lite för tungt men annars helt okej. Marion var välldigt positiv för att ha lite för lätta och kvicka ben i galoppen, menar träd är ju såå läskiga..
Fick något ryck, (väldigt vanligt) att varför inte hoppa oxern som står där? hur tänker man när man knappt sitter kvar i skritten (jajjamen så pigg var hon...)? men aja vi körde och daamn, inget jag ångrar! vilket flyt vi hade, så runt, mjukt och med världens kraft! självklart utmanar man ödet och höjer. Perfekt in på och av, ryggen, frambenen, så mukt och runt. följsamt och helt otroligt! satt som klister och hon bara flög över! Och där hade vi köttat en oxer på 1.10 barbacka. kunde knappt fatta det själv, liksom allra första gången också!! -tror att mjukisbyxor och converse är det nya, sjukt bekvämt och så sitter man som klister!
så jäkla glad över att jag själv är så orädd och vågar, menar vissa är ju livrädda för hoppning! ramlar man av så gör man, det ska hända grejer, ha lite action och kör bara köra! helt fantastisk vad hon kan, hon är helt perfekt och det bandet vi har, är det ingen som förstår. Ett helt fantastiskt sto!
ska röjja bland kommentarerna nu, har inte haft tid eller orkat svarat..så det ligger en hög och väntar på mig. skäms! och innan ni börjar, det är ingen höjd yadayada..(jag vet vilka ni är!) så kom igen, man måste börja nånstans och framförallt tänka på vad hästen klarar av! hästmänniskor är allt för speciella.
vi nästa? hähä
random gammal bild, snuttis <3
är hon inte för söt..?!
lerig och trött, men fortfarande helt galet sockersöt!
inte för att klaga, men fuck vad varmt det är!
kom precis hem från betet, fyfasen vad varmt det är..sjukt varmt!! Dom står precis brevid hall, fängelset i en fet hage, mysigt med alla härliga trevliga brottslingar haha nä men det är mysigt där! Länge sen jag skrev om hästarna å när jag ridit (haha som alltid har varit nr 1.) har bara inte orkat, eller haft lust. Nästan hela gänget var där, himlans myspys! Vendela och jag red ut en sväng, as härligt förutom alla jävla bromsar! hemska varelser! Marion har verkligen tappat kondis, inte okej eller så är det för att det är DÖ varmt = menar, hon är ju så stor och tung hehe..efter det fikade vi och hade det allmänt trevligt! :)
Helene hade med sig en hoppsadel som jag provred i, Marion behöver somsagt en ny sadel då den andra inte passar så bra men sitter helt perfa på Vendelas Cnoc! Är ganska van med den bruna, då den verkligen är mjuk..denna var svart och allt annat än mjuk men så bra det satt! den rörde inte ett hårstrå under hela "passet" låg helt stilla! + så satt man riktigt bra, fick jätte bra stöd för knäna så allt hamnade rätt = man fick en helt enkelt ett jätte bra stöd + sits! jag älskar den, nu ska bara Anna prova så hänger allt på henne :) hoppas, för jag är helt såld! ♥
saknar ridskolan lite :(
oslagbara
ibland är ni extra bra att ♥
C för Chantana
det är svårt att inte älska någon som du! fantastiska lilla varelse!
Mohombi ♥
Det vanligaste är nog att folk är vettsrkämda för ormar men att spindlar är helt okej. Och det är det fan inte, finns inget äckligare än en liten knappnålshuvud med fyra långa, spagettiben fladdrandes på golvet eller väggen. dom bara kryllar och är så jävla äckliga! Vet inte var jag fått min kärlek till ormar ifrån, inte är det mamma iallfall. Kan vara pappa. Jag älskar ormar, dom är så jävla coola!
Jag har redan bestämt mig för vad jag ska ha för någon och döpt är den redan. En svart vit kalifornisk kungsnok blir det och Mohombi är namnet. Är dock lite orolig, en del kan bli upp till 1.50 m långa och två decimeter i omkretsen (jises??) alla blir inte så stora men en del och jag vill inte att mohombi ska bli SÅ stor! jag vill ha en chans att överleva. Det bästa är nog att dom har ingen vana av att bitas/hugga för minsta lilla som en del kan ha välldigt lätt för, utan dom blir bara aggresiva om man pressar dom välligt hårt. Har redan bestämt mig att jag kommer betala min pappa för att mata honom med det dom gillar mest, möss mm. Hoppas pappa går med på det, det är feta slantar iallafall. Jag kommer vara jätte petig med vilka som kommer få ta och klappa på honom och jag tror nog att eftersom Pappa är så otroligt bra att driva med alla djur vi haft så passar det nog perfekt för honom att leka av Mohombi när jag inte ser på. Mohombi och jag ska ha det så mysigt och trevligt tillsammans, fredags mys, löprundor och när vi ska storhandla på ica. Och jag kommer behandla honom som han vore min son!
längtar redan!! :D ♥
såhär kommer mohombi se ut när han är bebis (antar att dom ser rätt så likadana ut..haha)
och så här när han har vuxit
Lilla L!
detta kan bli höstens lilla expriment och kanske, den "eviga" livsglöden! men fortfarande oklart, imorgon ska det disskuteras om saken! vissa kan nog lista ut vem det är, men hon börjar på L inget mer än det :D
hjärtat
prinsen, sån obeskrivlig saknad ♥

sista juli, sista juli 2012.
Även om jag var lite informerad om det så var jag inte fullt berred på att ta Michelles mening, bara så där när man stod och mockade inne i Marions box. Även om hon har delat mer eller mindre fyra år med henne så blir man ju själv lite ledsen, vi delade trots allt ett halvår en eller flera dagar i veckan tillsammans. Så ja, sista Juli flyttar Chantana till Ekerö.
Fina, söta, speciella, mysiga, gosiga, personliga lilla Chantana. Ekerö, tur att det inte var ännu längre, för jag kan ju faktiskt åka och hälsa på. Det står lite stilla, och det tar nog ett tag innan man faktiskt inser att hon ska flytta. Jag menar, har man fastnat för något så har man. ♥

lite abstinens!!..
Helt galet var snygga hästar det finns, såg säkert minst en miljon idag som jag bara ville ta med mig hem, för att titta på haha. Riktigt finfina var en del med andra ord :') menmen! snacka om att man blev galet rid/tävlingssugen när man såg alla rida runt där..jag vill också! :( men jag ska inte klaga, det är mysigt att skritta runt (speciellt nu på våren) och pyssla också men nu känns det som evigheter sen man red ordenkligt..Marion har fått hovböld, ingen ridning, Chantana inte heller ren och där gäller bara skrittning.. även om det alltid är en upplevelse det med så saknar man det andra också. Men det är bara att tänka positivt och så får man ju massa kvalitetstid med dom, vilket inte är helt fel om man säger så :) -så ja jag har om något ridabstinens eller vad man kan kalla det..så längtar galet tills man kan rida igen :D hehe
Något som mer skulle vara roligt är att man börjar om på noll med en häst, eller noll och noll men ni fattar. Skulle vara sjukt jäkla kul! men en sån där knäpp häst haha..eller normal haha.. liksom utvecklas tillsammans, sätta mål (kan man ju annars med men endå), uppnå dom, ha en o samma tränare från första början som följer en. Lite ares style..även om det inte är samma sak så var det som att vi gjorde det tillsammans och vi kom en riktigt bra bit tillsammans! åh jag vill, även om det är helt klart omöjligt så kan man ju alltid dagdrömma. Kul grej liksom :)
Haha kom inte alls bort mig i hästeriet här, aja skön dag idag iaf nu väntas plugg & så ska jag ta tag i att svara på kommentarerna :D ♥









jag vill vill vill! insåg nyss att jag bara har ridbilder på mig och marion?! inga ridbilder med chantana, förutom mysbilder? skäms! och alla från i höstas, kämpigaste tiden ever! tur att jag hittat knapparna nu :)
I better find your love and I better find your heart
Jag önskar inget mer än att du ska bli frisk och bra igen ♥
